Min nygamla plan
Jag gick snabbt upp i vikt i våras då allt i mitt liv krånglade men efter mitt återbesök till vårdcentralen så fick jag en cortisonspruta i höger axel och min smärta i både nacke och arm försvann plötsligt efter ett års extremt (onödigt) lidande.
Då blev livet roligare och jag gick under maj månad ner 5 kg igen.
I sommar har vågen gått både upp och ner beroende hur festlig semestern varit men jag har ansträngt mig med kosten men min rörlighet har varit begränsad pga ben och fot värk då istället.
Något nygammalt som dykt upp är smärta i hälar och det är inte hälsporre....tror jag.
Hade liknande problem 2010 då mitt ödem var bångstyrigt och jag känner och ser att jag fått ökad svullnad under fötter samt kring hälar och vrist.
På bilden ovan kan man se om jag lyfter foten uppåt så spänns skinn vid häl och man se vita knölar som jag tror är svullnad i huden, förmodligen trycker svullnad på nerver för ibland är smärtan extrem och ibland känns det inte alls.
Min plan är att öka lymfaflödet och det är ett stort och tidskrävande jobb.
Går jag för fort fram så kan det bli bakslag så i 2 veckor har jag varit flitig med lymfapressen och ikväll vågade jag mig på ett pass på gym - lightversionen.
Dricka mycket vatten och ha koll på kosten, mindre av socker, fett och vitt bröd.
Jag masserar (manuell lymdränage) ofta, tänker på djupandning och gör övningar för att öppna upp och underlätta för lymfsystemet.
Viktigt att använda sin kompression och inte stressa och ingen förkylning, tack.
Bonus är om jag går ner i vikt nu i höst för givetvis underlättar det ännu mer.
Min plan är toppen - nu ska den genomföras utan att något kommer emellan och stör.
Helst vill man kliva in i en bubbla och göra alla rätt, spräcka bubblan när man nått målen och kliva ut hel.
Men man har ju inte bara sig själv att tänka på så att hitta en balans kring att vara ego och lägga största fokus på sig själv ihop med att ha en stor familj och många måsten är supersvårt.
Men min familj är faktiskt väldigt förstående och stöttande och jag älskar dem för det, jag håller inte tillbaka mina tårar utan delar det med dem på samma sätt som de gläds med mig när jag har mina bra dagar.
Tycker det är viktigt att man pratar med varandra så man har varandras stöd i allt.
Man klarar inte av att vara stark jämt och framförallt inte bära hela bördan själv.
Min familj ger mig kraft och anledning att kriga vidare.
Love ya