Follow on Bloglovin

Pepparkaksglassbil

(null)

Nu när Ebba är 11 år så har vi båda tålamod och fantasi nog att ge oss på pepparkaksprojekt.
Man har ju bränt en och annan tumme genom åren på smält socker, gråtit över allt kladd och skrattat en del åt misslyckade projekt som sett annorlunda ut i huvudet än i verkligheten.
Den här pepparkaksglassbilen har visserligen tagit oss flera dagar men vi har haft riktigt kul ihop och det är roligt att vara två att bolla tankar och idéer med. 
Ikväll blev den klar och vi kan pusta ut. Vi blev ändå rätt nöjda med tanke på att det alltid ör svårare än vad man tror och nu är vi med i en tävling där vi hoppas att de ska se två glada amatörers slit och låta oss vinna. Det skulle sitta himla fint!!

Follow on Bloglovin

3 veckor

(null)

Nej, det blir inget helkroppsfoto i underkläder jag visar upp men efter 3 veckor så har jag åstadkommit långt mer än vad vågen vill erkänna. Har lyckats bryta dåliga matvanor, inga stödmackor, mindre sötsug, och tänka till innan man väljer att äta något. Jag kan ju annars lätt sällskapsfika fast jag inte är sugen, stoppa i mig 2 skivor falukorv medan jag skivar upp, ta en macka till lunch för att jag inte orkar annat. Så mentalt har det hänt massor medan vågen bara visar minus 8 hekto. Måtten på magen är några centimetrar mindre men jag har inte blivit ett dugg bättre när det kommer till värk i min kropp. Rent allmänt mår jag bättre och är inte längre förkyld men vaknar fortfarande på nätterna av smärta i fot och lymfan krånglar. Men jag vet att jag gör rätt och jag vet att jag är på god väg till något bättre så jag trampar vidare 

👣 Två steg framåt och ett steg bakåt 👣

Follow on Bloglovin

Baka och smaka

(null)

Vi drog igång ett litet pepparkaksbak när brorsans dotter Lea kom på besök. Hon gjorde helt rätt - man kan inte baka och inte smaka, haha. 
Fast idag när vi bakade saffransbullar med vit choklad så bestämde jag mig redan innan att inte smaka alls. Doften av nybakade bullar är ju nästan knäckande men ju längre tiden gick desto starkare kände jag mig. Till slut så var det inte svårt att avstå men man inser hur hårfin gränsen är mellan att inte äta någon alls till att kunna vräka i sig två stycken bullar efter varann. Jag behövde inte äta bara för att jag bakat - det är ju lätt att intala sig det. Nä jag ska fika till jul - jag har en vecka till på mig att välja klokt!!