Då och sen i MEDIA
2010 2016
På den första bilden med katten så var jag nog som mest sjuk med mitt lymfödem och bilden med hunden är från tiden efter tv programmet på SVT då jag fått mer hjälp att hantera min svåra svullnad.
Det skiljer egentligen inte många kilon mellan dessa foton och när man stirrat klart på mina extremt svullna fötter så kan man se skillnaden stort i ansiktet på mig om man jämför den tid från 2010 då ödemet accelerat utan en chans till vård och hjälpmedel och med den tiden från 2016 då jag fått vård och möjlighet att kontrollera mitt ödem.
Mitt ödem ökar dag för dag om jag inte lägger min diagnos i ständig fokus och ser till att jag har ett bra lymfaflöde.
När jag ser på bilderna så börjar jag fundera på om jag hade lymfödem i håret också - jäklaranamma vilket burr jag hade till hår 2010 *hahahaha*
Jag har sedan 1år tillbaka fått en annan typ av försämring som dels beror på slarv och dels på en hel del otur och det är rätt svårt att jobba sig ur det, inte minst mentalt.
Jag känner en sådan frustration över att aldrig slippa smärta men hoppet om att leva utan smärta och med mindre bekymmer kring ens lymfödem lever kvar.
Därför är kampen ständigt aktuell.
Jag måste göra alla rätt för att det ska fungera för jag kommer leva med problematiken i resten av mitt liv men yttre faktorer är svåra att värja sig emot.
Jag känner ibland att jag klarar allt men det kan falla platt nästa dag och då vill jag bara dra täcket över huvudet.
Det blir svårt att planera sina dagar och jag hatar att förlora kontrollen.
Men jag älskar mitt liv och allt annat som finns i det och på så sätt tar man sig framåt dag för dag vare sig det är med skratt eller gråt.
Båda dessa foton är tagna av lokaltidningen.
Du gör det ju bra som kämpar på. Känns som att du ändå alltid hittar det positiva i tillvaron. Heja dig.