asalundgrens.blogg.se

Har man ett lymfödem så kräver det att man har bra fotvård, tar hand om sina fötter genom att smörja och massera de små raringarna. 

För är man känslig så är risken stor att minsta lilla spricka kan släppa in bakterier som kan leda till ROSFEBER.

Nä man är svullen så minskar blodcirkulationen, lymfsystemet är långsamt och då ökar risken ytterligare eftersom det hinner ansamlas stor mängd bakterier som kroppen inte klarar av att hantera. Samt att lymfsystemet jobbar sämre vid stress så jag själv drabbades av min första rosattack hösten 1999 då jag hade gått igenom en separation från barnens pappa.

 

Jag kände hur vänster benet plötsligt blev varmt och ömt och sedan kom en smärta som var väldigt påtaglig och hög feber på det.

Jag blev riktigt rädd när jag tog av mig byxorna och såg att jag var kraftigt röd från tår upp till låret.

Det blev in på akut och jag fick läggas in på infektionavdelningen med dropp.

 

Det var bara början.

Jag blev frisk och sjuk igen och inlagd med dropp. Sedan fick jag rosfeber igen men då blev det korta besök till vårdcentral till en början och till slut började jag få rosfeber så ofta att jag hade penicillin liggandes hemma jämnt och åkte aldrig in. Jag var själv med mina små pojkar och det gjorde det omöjligt för mig att åka in till vårdcentralen i tid och otid. Särskilt när rosfebern kom på kvällstid.

Under en period var det så illa att rosfebern slog ut 2 gånger i veckan.

Det kunde räcka med att jag gick på affären så kunde jag känna febern stiga, skyndade hem med barnen och la mig på sängen och då kunde febern vara uppe i en temp på 40 grader.

Det liksom låg i kroppen och pyrde tills jag gjorde något ansträngande eller blev stressad så slog det ut i full kraft. Även höger ben där jag fick ett skavsår på en tå utlöste rosfeber. Så båda benen var drabbade.

 

När jag träffade min lymfteraput och skulle börja behandlas med manuellt lymfdränage så fick lymfan en skjuts men även bakterierna så jag blev sjuk efter varje behandling. Det blev en ond cirkel. Jag behövde min behandling för mitt enorma ödem men rosfebern hindrade det.

Annars är ett jämnt lymfflöde det bästa sätt att hålla sig ifrån rosfebern. Utan penicillin kan också bakterierna hinna nå ut till blodet så det är ytterst viktigt att man söker vård om man drabbas.

 

Men efter en lång tid av rosattacker så mattades de av. När jag då fick rosfeber så blev det inte lika intensivt rött och febern uteblev ibland trots att det brände och värkte.

När jag och pojkarna flyttade till en annan ort våren 2001 så började jag må bättre även mentalt och det blev långt mellan rosfeber omgångarna. Ibland gick det flera år.

Idag kan jag få "roskänningar" som jag kallar det. Det hettar i kroppen som vid 40 graders feber och jag blir yr, utmattad, trött och måste släppa allt och gå till sängs. Då vet jag att kroppen säger ifrån men jag har mycket lättare att komma tillbaka än tidigare.

Jag har fått bekräftat av en kunnig lymfteraput att de gångerna oftast inte handlar om rosfeber fastän det upplevs på samma sätt utan om att slaggprodukter irriterar vävnaderna och framkallar en inflammatorisk reaktion. Skillnaden är att inga bakterier är i omlopp.

 

Sist jag hade rosfeber så trodde inte min dåvarande doktor på mig eftersom det inte såg ut som den klassiska rosfebern. Jag hade inget sår och ingen feber och rosfeberns utgångspunkt var under hålfoten och strömmade uppåt vaden som i röda prickar. Det gjorde min doktor skeptisk men jag var säker på vad det var och fick bokstavligen övertala honom att ta prover vilket visade att jag hade en kraftig infektion i kroppen.