asalundgrens.blogg.se

Idag har jag mest sovit mig igenom hela dagen och känner mig ändå trött eller mest orkeslös.

Jag är van att slås av banan några gånger per år när hälsan är knackig men aldrig varit med om att en dålig period pågått så länge. Har även känt mig förkyld i månader. 

Jag har egentligen all tid i världen att vila mig i form men jag stör mig på att inte få komma tillbaka till mitt rätta jag.

 

Det är svårt att planera parallellt med kroniska sjukdomar. Jag har ju massor av saker jag vill göra - en av dem är att komma tillbaka till min träning på gym men så länge jag är på den här nivån så törs jag inte ens kliva ner i lymfapressen och behandla ödem med risk att eländet ska få mer fart.

 

Ogillar att börja mitt nya år såhär lågt - funderar varje dag på hur jag ska fylla dagarna med något meningsfullt trots att jag är sjuk. Om jag inte orkar vara fysiskt aktiv så kanske jag kan ta vara på tiden att sortera foton på dator och göra digitala fotoalbum istället. Idag orkade jag knappt sitta upp men imorgon vill jag känna att jag kan få något gjort om jag ändå ska rida ut denna sjuka period.

 

Resten av familjen verkar må bra i alla fall.

Ebba tillbringade 3 timmar i skidspåret med en kompis efter skolan. Den ungen har obegränsat med energi.

När hon först bestämde sig för att inte fortsätta med gymnastiken och sedan hoppade av fotbollen också så kändes det lite trist att hon inte skulle hålla på med någon idrott men nu förstår jag henne, hon har inte tid för hon har fullt upp med att vara aktiv på annat håll.

Idag har hon skött promenaderna med hunden - så glad att jag har familjen som hjälper mig dagar som denna.

Älskar er mest!!!