Hej doktorn
Under måndagmorgon så besökte jag och maken varsin vårdcentral med våra eländiga ryggar och nacke.
Maken hade sin första dag som sjukskriven på typ 100 år och fick med sig några övningar hem som ska trolla bort det onda. Själv fick jag 5 minuter med min doktor som konstaterade samma som min sjukgymnast gjorde i fredags så jag kan andas ut nu. Fortsätta försöka göra mig själv hel och om det inte blir bättre inom några veckor så ska jag återkomma. The never ending story. Gillar dock min doktor, litar på honom men känns som om jag behövt 4 timmar till för att berätta om allt det andra jag lider av. Det blir maken som får lyssna på det istället och jag själv som ställer diagnoser :-).
Snön är här och vinterkläder till alla i familjen köpta - hurra för det. Ungarna älskar att vara ute och är det inte skridskor så är det pulka eller promenader. Jag väntar fortfarande på mina vinterskor från Cosyfeet och jag hoppas det sitter perfekta på mina tjockisfötter.
Ebba har spelat keyboard under en termin och hade ett uppträdande på Folkans scen som kulturskolan anordnade. Hon och hennes fina vän M har uppträtt där förr med sång men under tisdagkväll så var det M på piano - superduktig. Och min Ebba på keyboard och WOW mitt älskade barn vad stolt jag är. Inte ett öga på torrt på oss mammor och pappor.
Man blir som förälder alldeles pirrig i kroppen när ens barn ska prestera offentligt, man vet hur de övat och hur nervösa de är och man säger om och om igen till dem att det gör ingenting om de spelar fel men ändå hoppas man så innerligt att det går felfritt så de får lämna scenen helnöjda. Det gick strålande för dem båda och jag var beredd att ställa mig upp och skrika att mitt barn är bäst i världen men vet att det skulle inte se normalt ut så jag hejdade mig ;-)