Åsså kom Storspoven
I två nätter har ett fågelläte gjort mig först förvånad, sedan fundersam och till sist frustrerad.
Ett gnekande irriterade läte som om någon hoppar i en gammal säng eller gjort något annat i en gammal säng. Hade vi inte haft så långt till närmsta granne så hade jag nog lätt misstänkt det.
Ljudet har även övergått till något mer stämningsfullt så jag hade fortfarande kunnat misstänkt grannen om det inte vore för att jag sett detta flygfä flyga förbi i natten.
Idag i strålande sol fick vi syn på fågeln tillsammans med 4 ungar på vår lägda. En stor fågel med extremt lång smal näbb. (Lånad bild)
Plötsligt kom en snäll granne förbi och berättade vad det var för fågel - Storspoven. Ett namn som påminner om något man hotade barn med förr om de inte var snälla. "Akta er för Storspoven".
Tydligen vanlig här i Norrland men har för några år sedan varit utrotningshotad.
Mycket fascinerande och plötsligt blev det roligt att den tittat förbi med sina små ungar. Hoppas inte katten tar dem bara, då blir det inte så roligt. Men med tanke på att hon blivit vän med kaninen också så har hon nog blivit rätt harmlös på äldre dar.
I övrigt har vi haft en solig och skön dag - Max och jag var ute på en liten cykeltur och på kvällen gjorde Mogge och jag en liten avstickare mot Holmöbrygga och njöt av goda smörgåsar, eller god röra på en liten brödbit var vad det var egentligen för min del.
Båda svägerskorna har kikat förbi och även svärmor. Barnen har lekt och sommarlovsdagarna rullar på.
