1990 - familjen först

Det finns väldigt många foton från 1990 - jag har kameran med mig överallt och såg att jag till och med med kameran förevigat en fylla från denna sommar, fy jag är bara 15 år ju och nån borde ha dragit mig i örat och läxat upp mig :-).
Den bilden kommer inte med i detta collage men den var minst lika självsäkert utagerande som bilden till vänster i detta collage. Jag är en spexare. Är sällan tyst och tycker om att dra skämt så alla skrattar och gillar att lyfta stämningen var jag än går.
Min lillebror Marcus är bara 3 år på bild och är stöpt i samma form :-).
Även om jag ibland är ute med kompisar på helger så sitter jag ofta hemma också och ägnar mig åt att skriva och rita. Både jag och min storasyster känner stort ansvarstagande över våra småbröder och även om min 9 åriga bror sover i mitt rum så har jag också min lillebror Marcus väldigt nära mig och han är med mig väldigt ofta vart jag än går såsom buss till stan för att handla, på utflykter, på friluftsdagar, till kompisar och till praktiken jag har på ett fritids är han med och hälsar på. Jag är även med honom när Marcus för första gången står på ett par skridskor och tar med honom när vi ska kolla på när andra brorsan spelar fotbollsmatch.
Jag visste tidigt att jag ville jobba med barn och jag var omtyckt av dem. Jag var inte rädd för att ta för mig och leva ut på barns nivå men var väldigt ansvarstagande också på jobb. Hade ett sommarjobb som lokalvårdare denna sommar och plockade ut min första riktiga lön. Det var häftigt. Och vuxet, tyckte jag :-)
Denna sommar hade vi ett dubbelbröllop i släkten som var en härlig tillställning men även till julen samlades stora delar av släkten då vi hyrde Folkets Hus i Härnösand. Det var bland det roligaste jag varit med om och självklart var jag en av dem som klädde ut mg till tomte och delade ut klappar ihop med farbror G.
En stor tv för kalle anka där vi som gillar det samlades i en myshörna, möjlighet till att sjunga från scen, dans kring gran men även vanlig styrdans och sen en fantastisk middag.
Ja, det här var ett himlans fint minne som jag önskar gick att göra om igen med den nya generationen barn.
 

Kommentera här: