Sjuk mamma vill mycket
Jag står inte ut med ställa in familjeaktiviter pga av att min egen sjukdom tar för stor plats. Det får mig att känna mig så värdelös som mamma fastän jag vet att jag inte behöver känna så.
Det var tufft att packa väskor och åka iväg kl 09:30 när benvärken höll på att knäcka förståndet på mig. Men jag såg fram emot att träffa min storasyster därpå badhuset och hennes barn och det vet jag att mina barn gjorde också såg fram emot. Papporna i familjen var på annat håll, jobb bland annat.
Dessutom hade jag en viss förhoppning att benvärken skulle lätta om jag fick plaska omkring i vatten.
Dessutom hade jag en viss förhoppning att benvärken skulle lätta om jag fick plaska omkring i vatten.
Och det gjorde det.
Vi hade 2 fantastiskt härliga timmar där 5 barn höll sig på lagom nivå och hjälptes åt att hålla koll på de mindre simkunniga barnen.
Ungefär där efter tog mina krafter slut. Följde med in till Birsta city för mat och köp av en ipad sladd så att ungarna kunde sysselsätta sig med lite spelande medans jag gick och la mig för att sova när vi kom hem.
Benen mår bättre men jag känner mig låg och skulle vilja låsa sovrumsdörren och vältra mig i min självömkan. Istället ställde jag mig och fixade i ordning söndagssteken som utlovat, och även laxen till imorgon.
SEN satt jag mig i några timmar och tecknade istället. Värker i armar istället och fingrar har svullnat men det är värdefull tid mentalt.
